söndag 15 april 2018

Hur uppkommer cancer?


Vad är cancer?

Cancer är många olika sjukdomar

Cancer är benämningen på ett antal sjukdomar som kan uppstå på många olika ställen i kroppen. Även om det finns mycket som skiljer de olika cancerformerna åt har de en sak gemensamt: De uppstår på grund av att en eller några helt vanliga celler någonstans i kroppen förändras och utvecklas till cancerceller.
Det som kännetecknar cancerceller är bland annat att de slutar kommunicera med omgivningen och fortsätter att föröka sig okontrollerat samtidigt som de inte dör när deras tid är ute, vilket kroppens celler annars brukar.

All cancer bildar inte tumörer
Ordet cancer syftar på en tumör eller knöl, men det är inte alltid cancercellerna bildar tydliga knölar som man kan se eller ta på. När det gäller till exempel blodsjukdomen leukemi bildas inga tumörer men cancercellerna breder ändå ut sig på bekostnad av de friska cellerna.
Förändringen från helt vanlig cell till cancercell sker framför allt i samband med att cellen delar sig. Att cellerna i kroppen delar sig är en normal process som sker regelbundet för att gamla eller skadade celler i kroppen ska ersättas av nya. För det mesta går celldelningen till som den ska, men ibland kan det bli fel.
För att förstå hur cancer uppkommer behöver man först förstå lite mer om hur cellerna fungerar och hur celldelningen går till.

Hur cancer uppkommer
Cellerna och hur de delar sig
Människokroppen är uppbyggd av tusentals miljarder celler. Alla celltyper har olika uppgifter i kroppen och skiljer sig åt till utseende och funktion. Cellerna bildar vävnader som till exempel muskler och skelett och vävnaderna bildar i sin tur alla organ i kroppen. Vissa celler rör sig fritt och är inte bundna till något speciellt organ. Exempel på sådana celler är blodkroppar.
För att kroppen ska kunna växa och leva vidare måste cellerna regelbundet ersättas med nya. Det sker genom att celler delar sig. Celler lever olika länge och delar sig olika ofta. Vissa celler delar sig så gott som varje dygn, till exempel i benmärgen, medan andra som exempelvis leverceller delar sig ungefär en gång i månaden. Vissa celler delar sig ännu mer sällan.
När cellen ska dela sig fördubblar den hela sitt innehåll och blir till två celler. Då har en exakt kopia av cellen skapats. Det är viktigt att kopieringen blir rätt och celldelningen är därför en noggrant reglerad process.



DNA styr cellernas funktion och delning

Cellens kärna styr alla cellens funktioner och består till största del av kromosomer. Varje kromosom består i sin tur av en lång trådformad molekyl som kallas DNA. Ibland kallas DNA också för arvsmassa. Själva DNA-tråden är indelad i avsnitt som kallas gener eller arvsanlag. De allra flesta gener har vi i dubbel uppsättning – en från varje förälder. Sammansättningen av DNA är unik för varje individ.

Cellkärnan innehåller 23 kromosompar. Varje kromosom består i sin tur av en lång DNA-tråd som packats på ett sinnrikt sätt i spiraler. I DNA-tråden finns generna som också kallas arvsanlag
 
Det är generna i DNA som styr hur cellen ska bete sig, både när det gäller sin uppgift i kroppen och själva delningen. Varje gen innehåller nämligen en instruktion om att bilda ett specifikt protein. Det är proteiner som styr cellens funktioner och cellens delning.
Några av proteinerna har till uppgift att ge signaler till cellen när den ska dela sig. Andra ger signaler när det är dags att stoppa delningen. Om denna balans rubbas kan cellen tappa sin förmåga att reglera delning och tillväxt, vilket kan leda till att cancer uppstår.

Varför uppstår skador i DNA?

Skador i DNA uppstår ofta, men lagas oftast effektivt av cellen. För att en cancercell ska uppstå måste det finnas en serie bestående skador i DNA, som påverkar vissa bestämda gener som avgör cellens delning och tillväxt. Skadorna kan dels ha funnits i spermien eller ägget och funnits där från början, dels ha uppkommit under livets gång.
DNA-skador som uppkommer under livets gång kan till exempel bero på att vissa främmande ämnen sätter sig i DNA och förhindrar att cellen kopierar sig på rätt sätt. Sådana ämnen kallas cancerogena ämnen. Flera sådana ämnen finns i till exempel tobaksrök. Även höga doser av radioaktiv strålning kan orsaka skador i DNA.
Skador i DNA blir vanligare med åldern och risken att utveckla cancer ökar därför ju äldre man blir.

Cellen lagar de flesta skador

De allra flesta skador i DNA brukar cellen laga i samband med kopieringen. Dessa reparationsprocesser är mycket effektiva, så mycket som hundratals skador har visat sig kunna lagas vid en enda delning. Till exempel kan främmande ämnen klippas bort ur DNA-tråden i samband med delningen, varpå skarven lagas.
Dessutom har cellen ofta nytta av de dubbla uppsättningarna av gener. Om en viss gen är skadad kan det ibland räcka med att den motsvarande genen från den andra kromosomen fungerar, det vill säga arvsanlaget från den andra föräldern.
Om skadorna inte går att reparera kan cellen i stället förstöra sig själv. Denna möjlighet är ofta satt ur funktion hos cancerceller.

Alla tumörer är inte cancer

När de första tumörcellerna har börjat föröka sig och bildat ett sammanhängande område brukar man tala om cellförändringar. Långt ifrån alla cellförändringar leder till cancer. Ibland uppstår i stället cellklumpar eller tumörer som brukar kallas godartade. Exempel på godartade tumörer är vårtor.
Godartade tumörer håller sig till en och samma plats, medan cancerceller växer in i vävnaderna omkring, och kan i nästa steg sprida sig till andra delar av kroppen. En godartad tumör är mer tydligt avgränsad och går oftast att operera bort medan cancertumörer kan behöva behandlas på flera olika sätt för att de ska försvinna. En godartad tumör behöver inte alltid behandlas.
Ibland kan en godartad tumör ändå vara allvarlig. Det gäller om den växer på ett känsligt ställe, till exempel inne i hjärnan, där skallbenet gör att utrymmet är begränsat och det samtidigt är svårt att operera utan att ingreppet orsakar skador.

Hur cancer utvecklas


När cancer utvecklas förändras cellerna och går igenom olika faser.

Cancer tar tid att utveckla

Det tar ofta tid för cancer att utvecklas. Det kan ibland ta åratal från de första DNA-skadorna tills att en tumör upptäcks. Anledningen är att det behövs så många skador i cellens DNA, som inte cellen lyckats laga, för att cancerceller ska utvecklas.
Hur sjukdomen sedan utvecklas beror på vilken cancerform man har, och varierar också från person till person. Vissa cancerformer utvecklas långsamt och kan i princip stå stilla under flera år, medan andra har ett snabbare förlopp, där det kan handla om månader.
För varje gång cancercellerna delar sig finns risken att nya skador uppstår och ger upphov till ytterligare förändringar i cancercellerna. Överlag gäller att ju tidigare en cancersjukdom upptäcks, desto större är chansen att man blir botad.

Olika faser av cancer

Utvecklingen av cancer brukar delas in i ett förstadium och fyra faser. Förstadiet kallas med ett annat ord för hyperplasi. Den första fasen kallas dysplasi, den andra för cancer in situ, den tredje för invasiv cancer och den fjärde för spridd eller metastaserande cancer. En fas leder inte automatiskt vidare till nästa. Framför allt när det gäller förstadiet och den första fasen är det vanligt att förändringarna inte utvecklas vidare, utan stannar där.

Förstadium – cellerna blir fler

Hyperplasi är när celler ökar i antal men i övrigt beter sig normalt. Hyperplasi kan vara ett förstadium till cancer, men behöver inte vara det. Kroppen klarar oftast av att ta hand om denna typ av förändringar.

Bilden visar välordnade så kallade epitelceller som finns i till exempel lungor och tarmar. Det finns några få epitelceller för mycket i mitten som inte sitter lika välordnat som de övriga. Cellerna är fästa vid ett tunt lager som kallas basalmembran som ger stadga till epitelcellerna och organet.


Första fasen – cellförändringar

Den första fasen i utvecklingen av cancer kallas för dysplasi. Då har de nya cellerna förändrats på ett sätt som gör att de tappar sin ursprungliga funktion och slutar att kommunicera med omgivningen. Detta kallas cellförändringar och kan upptäckas i mikroskop när man lämnar cellprov från livmoderhalsen eller ett vävnadsprov från exempelvis ett födelsemärke.

Här har epitelcellerna i mitten dels förökat sig och blivit för många, dels förlorat sin ursprungliga form. Vissa har även tappat sin kontakt med basalmembranet.

Andra fasen – cancer som växer på en avgränsad plats

Den andra fasen kallas cancer in situ. Nu har de nya cellerna så pass förändrade egenskaper att man kan kalla dem cancerceller. Tumören har blivit så pass stor att den kan identifieras som en växande samling celler. ”In situ” betyder ”på plats” och innebär att cellerna fortfarande växer på ett och samma ställe, det vill säga inte kan tränga in i organen runt omkring.

De avvikande cellerna i mitten har alltmer förlorat sin struktur och är på väg att dela sig allt oftare. Cellerna är fler och mindre och kan utgöra en hård och tydligt avgränsad knöl.


Tredje fasen – cancer som kan tränga in i omkringliggande vävnad

Den tredje fasen kallas fullt utvecklad eller invasiv cancer. Då har tumörcellerna förändrats ytterligare så att de kan röra sig och invadera, alltså tränga in i vävnader och organ som ligger runt omkring. Cancerceller som är invasiva kallas ibland för aggressiva. Det innebär att de kan vara snabbväxande och svåra att behandla.

Här har cancercellerna trängt igenom basalmembranet och tagit sig ut i den angränsande vävnaden.

Fjärde fasen – cancer som kan sprida sig till andra delar av kroppen

Den fjärde fasen kallas spridd eller metastaserande cancer. Då har tumörcellerna fått egenskaper som gör det möjligt för dem att ta sig ut i blodkärl och lymfsystem för att sprida sig till andra delar av kroppen.


När cancercellerna kan ta sig ut i blod- eller lymfkärl och sprida sig till andra delar av kroppen kan de bilda metastaser eller dottertumörer. Det är alltså inte fråga om en ny sorts cancer, utan tumörceller som tagit sig från en plats till en annan.

Metastaser

När celler från en cancertumör sprider sig till andra delar av kroppen kallas de för metastaser eller dottertumörer. Metastaser uppstår oftare i vissa organ än i andra, och mönstret är olika för olika cancersjukdomar.
Organ där man oftare får metastaser är lymfkörtlarna, lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Vid leukemi och lymfom talar man inte om metastaser, även om sjukdomen är spridd i hela kroppen. Hur metastaser behandlas beror på vilken tumörform de har utvecklats ifrån.

Behandling mot cancer

Det finns i dag i huvudsak tre olika behandlingsmetoder mot cancer: operation, strålning och behandling med läkemedel. Ofta får man en kombination av olika behandlingsmetoder.
Det är inte storleken på en tumör som avgör hur svår cancern är att bota utan det är cancercellernas egenskaper som gör dem svårare eller lättare att behandla. Ju mer som blir känt om hur cancercellerna beter sig, desto mer kan behandlingen anpassas så att den blir så effektiv som möjligt, och med färre biverkningar.
I dag blir ungefär 60 procent av alla som får någon form av cancer i Sverige botade, men det varierar mycket mellan olika cancersjukdomar. Även de som inte bli botade kan i dag leva ungefär som vanligt under lång tid tack vare en förbättrad behandling.
I framtiden kommer man kunna analysera egenskaperna hos individens tumör ännu bättre och behandlingen kommer att kunna skräddarsys för att passa varje persons sjukdom, vilket kommer att göra att ännu fler kan bli friska från sin cancer.

Tumörstadium och tumörgrader

När man behandlas för cancer kan man stöta på olika termer för att beskriva sjukdomen, till exempel när det gäller att beskriva hur mycket den har spridit sig i kroppen. Ett ord som ofta används för att beskriva cancerns utbredning är tumörstadium. Oftast beskrivs då stadierna 1 – 4, där stadium 1 beskriver tidiga förändringar och stadium 4 att sjukdomen har spridit sig i kroppen. De fyra stadierna motsvarar de fyra utvecklingsfaserna av cancer.
När det i stället är hur cancern beter sig, alltså hur pass förändrade cellernas egenskaper är, används i stället ordet tumörgrad. Även här finns en skala från 1 till 4 där grad 1 beskriver en tumör där cellerna har kvar många av sina ursprungliga egenskaper, medan grad 4 beskriver en tumör där cellerna har förlorat dem.
Varför cancer uppstår

Varför får man cancer?

Det är oftast nästan omöjligt att avgöra exakt vad som har orsakat sjukdomen för varje enskild person. Det är en kombination av flera olika faktorer som spelar in. Hur mycket forskarna vet om orsakerna skiljer sig också åt mellan olika cancerformer. När det gäller till exempel lungcancer finns klara samband med rökning, men när det gäller många andra cancerdiagnoser är det inte lika tydligt vad som orsakat sjukdomen.
Det är också känt att miljöfaktorer som partiklar och utsläpp i luften, ämnen som finns i vår mat och vårt vatten, solens UV-strålning och radioaktiv strålning har betydelse. Men det är inte bara sådana miljöfaktorer som leder till att man får cancer. Vissa virus och bakterier kan också vara en bidragande orsak. Ett exempel är sambandet mellan så kallat humant papillomvirus, HPV, och livmoderhalscancer.
En annan viktig faktor är varje individs genetiska bakgrund. Variationerna i våra gener styr våra individuella utseenden så som hårfärg och ansiktsform. Lika individuella som vi är till utseendet, lika individuella är våra celler. Vi har till exempel olika nivåer av proteiner som styr tillväxt och DNA-reparation. Dessa variationer gör också att vi är individuellt olika i vår känslighet för miljöfaktorer.
En ytterligare faktor är slumpen. Även om DNA-skadorna är ärftliga eller om man utsätts för många skadliga ämnen dagligen innebär det inte att man med säkerhet kommer att utveckla cancer. Det kan vara slumpen som gör att en viss cell inte hann, eller kunde, reparera en skada som uppstod i en viss celldelning.


Cancer är en gammal sjukdom

Ibland kan man få föreställningen att cancer är en ny sjukdom som hänger ihop med vår moderna livsstil och en försämrad miljö. Men det är inte sant. Cancer är en gammal sjukdom och har funnits längre än människan har funnits på jorden. Man har till exempel hittat dinosaurier med skelettcancer.
Det fanns gott om cancerogena ämnen även i den förhistoriska miljön. Ett exempel är aflatoxiner som bland annat finns i dåligt lagrad säd och frukt. Många av de ämnena är helt naturliga och finns fortfarande i vår omvärld.
Cancer är också en sjukdom som inte bara finns hos människor och djur, utan även hos växter. Man kan exempelvis se tumörer på träd, till exempel så kallade häxkvastar på björkar och knölar på almar.
En orsak till att allt fler människor får cancer, särskilt i vår del av världen, är att vi har så pass bra hälsa i övrigt och lever så pass länge att vi inte dör av andra orsaker. Vi har också blivit bättre på att diagnosticera cancer, och att hitta den tidigare.

Vad man själv kan göra för att minska risken för cancer

Hur man lever gör skillnad. Att inte röka är det enskilt bästa man kan göra för att minska sin risk för att få cancer. Det handlar inte enbart om lungcancer, där sambandet med rökning är väl känt och utrett. Forskarna räknar med att omkring vart femte cancerfall har en koppling till rökning. Av dessa utgörs omkring en tredjedel av lungcancer, resten är cancer i till exempel munhålan, struphuvudet, magsäcken och njurarna.
Det finns också en koppling mellan att bränna sig i solen, särskilt i unga år, och risken för att drabbas av hudcancer. Malignt melanom är i dag den cancerform som ökar mest i Sverige. Vanor som att sola i solarium och att resa till platser där solen är stark tros ligga bakom ökningen.
Utöver att undvika rökning och överdriven solning är det också viktigt att inte dricka för mycket alkohol.
Eftersom cancer uppstår av flera olika orsaker är en hälsosam livsstil ingen garanti för att inte få cancer. Men man kan förbättra kroppens förmåga att motverka cancer och många andra sjukdomar genom att äta en hälsosam kost bestående av mycket frukt och grönsaker, vara fysiskt aktiv och hålla en bra vikt.

Kopi från 1177
Läs mera Här
Maten farligare än du tror?
Vad innehåller maten?
Karolinska Om Cancer Onkologiska kliniken Cancerupplysningen
Kemikalier i maten
116 olika kemikalier i maten
Hemliga kemikalier som döljer sig i maten


Dessutom bör man läsa "Den själviska genen" av Richard Dawkins.
Det är en fantastiskt underbar bok att läsa och förstå hur gener i kroppen fungerar
Rickard Dawkins använder så klart en del svåra ord, men alla går att finna på internet och få en förklaring på vad de betyder. Så det är lättare än vad man kan tro att läsa professor
Rickard Dawkins alla böcker.

Undersökningen om cancer fortsätter senare
Thore